Baksmällan snart över

by Tobias B on 4 januari, 2011

I november satt vi oss i konferensrummet, ni vet när alla sätter sig på sina stolar några minuter efter utsatt tid. Kaffet är där precis som skrivblocket, alla tar fram sina tomma blad, de blad (eller textfiler för de som envisas om att köra med laptop) som ska fyllas med viktiga smarta anteckningar under mötet.
Just det här mötet går ut på vad vi ska ägna vår tid åt innan vi går på julledigheten och eftersom vår backend kille ska sluta är vi extra noggranna med att ta höjd för den tid då vi kommer att vara utan java-utvecklare. Det är en lucka på några veckor och vi förstår verkligen vikten av att säkerställa en stabil miljö innan han lämnar.
På klassiskt manér hjälps vi åt att notera de mest nödvändiga kandidaterna inför julledigheten i våra anteckningsblock. Det är inte särskilt många raffinerade funktioner utan handlar snarare om en handfull åtgärder som mer eller mindre ska styra upp vår miljö. Ungefär som när man städar av skrivbordet inför en kommande ledighet.
Mötet går bra och vi har en tydlig prioritering vilka åtgärder som ska avklaras först respektive sist. Förnöjt lämnar alla deltagare mötesrummet, lite med känslan att vi är på god väg, vilket är en sanning med modifikation. Ovissheten i de uppskattningar som görs under det här mötet kan bli förödande men det har vi ingen aning om.
Vi vet att dessa möten inte ska handla om estimat oavsett hur sofistikerade metoder/modeller man kan använda. Det inger en falsk trygghet och blir aldrig rätt. Givetvis ska man ha en uppfattning kring tid, vilket vi har och därmed lämnar vi mötet i riktig traditionell konsensus där magkänslan kring respektive åtgärd känns acceptabel. Känner ni igen er?
Veckorna rasar därefter förbi i en våldsam hastighet och julen börjar närmar sig. Folk med tunnelseende börjar höra till den här tidens vardag och det är inte ovanligt att folk slutar svara i telefon eller för den delen på mail och sms.
När jag nu, januari 2011, tittar tillbaka i mitt slitna skrivblock vrider det till i magen, vi var galaxer ifrån att nå våra mål och faktum är att vi missade det mest elementära, att färdigställa en driftsäker miljö. Hur kunde det komma sig?
Vi saknade förmågan om att kommunicera kring vår progress, vi pratade, som man alltid gör om vad vi jobbar med för stunden men tappade helt orienteringen kring målbilden och om den överhuvudtaget var möjlig. Istället trummade vi på med jobbet tills väggen var precis framför näsan. Kommunikation är allt. Rätt kommunikation ger mottagaren möjlighet att förstå, fel kommunikation är brus och leder ingen vart.
Ett annat problem var att vi inte styckade upp elefanten i tillräckligt små bitar, vi tyckte att bitarna var små när vi började men så snart vi började ana att det skulle bli mer komplicerat borde vi anpassat oss och minskat scoopet. Det här är en klassiker som jag har sett allt för många gånger, det klassiska vi är snart framme syndromet. Precis som när man ställer sig i fel kö på Ikea och väljer att stå kvar i kön för att att man har stått i den här kön så länge, så nu är det lika bra att stå kvar, man är ju snart framme.
Konsekvensen är att vi idag sitter med en halvfärdig release i produktion som går upp och ned som tepåse i nykokat vatten. Det är knappast något jag är stolt över men jag delar gärna med mig eftersom jag inte är ensam. Små och stora bolag drabbas ständigt av dessa klassiker och för alla er kan jag rekommendera ”Getting Real” som jag numera läser om och om igen, tills jag inte bara förstår utan även lever som jag lär.
Till våra fantastiska medlemmar som ständigt hjälper oss (mest via Twitter) att försöka få ordning på prylarna kan jag meddela att vår gamle kollega jobbar just nu, trots nytt jobb, med det övriga teamet med att så snart som möjligt lansera en ny stabil version.
Det är ni medlemmar som håller humöret uppe på kontoret och vi är evigt tacksamma för era buggrapporter, åsikter och sköna kommentarer.
Tack.

{ 1 comment… read it below or add one }

Erik Pettersson januari 4, 2011 kl. 11:07

Ändå starkt av er alla att få ut en release. Trail, error and refine.

Svara

Leave a Comment

{ 2 trackbacks }

Previous post:

Next post: